så stört jäkla rolig.
07:00 Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08:00 Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09:00 Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12:00 Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14:00 Tjohoo, åka bil. Det är det bästa som finns!
15:00 Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!
16:00 Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17:00 Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18:00 Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20:00 Tjohoo, bli kliad i magen på soffan. Det är det bästa som finns!
22:00 Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns!
KATTENS DAGBOK:
783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.
De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat.
Det enda som håller mig i gång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna. Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp. Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.
I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favorit fåtölj. Kom ihåg: lägg en på deras säng.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sort sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som "allergi". Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
Det andra internerna smörar för vår fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven. Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta.
Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...
Happily ever after.
Jag svävar på moln just nu. eller har gjort senaste två timmarna..
Har nämligen varit och sprungit intervaller. Låter inte så värst roligt, men det var det!
Det är SATS som anordnar löprundor. Det varirerar mellan långintervaller,
backintervaller, korta intervaller osv. Idag var det korta intervaller. (4x 90-90 & 4x60-60)
Och det var så himlans roligt!!!!
Äntligen fick jag springa i grupp igen. precis som på "gamla goda tiden".
Alla hejade på alla och alla kämpade in i det sista.
Självklart kom min vinnarskalle fram och jag slet som ett djur för att vara bäst.
På sista intervaller kom jag knappt frammåt. både armar och ben led av mjölksyra.
Kan man vara annat än att vara lycklig?
.
so, so bad.
It's like I waited my whole life..
Programet går ut på en tävling där deltagarna ska göra uppdrag i mörkret.
Låter inte så värst roligt, men herregud säger jag bara.
Ni vet ju själva hur kaxig man är i mörkret?
Programet heter "Total Blackout", och har ni missat det?
Se det här: http://www.kanal5play.se/program/play/totalblackout-s01e01
Så framöver, boka in måndagar 20.00!
ha ha ha kan inte sluta skratta. detta gjorde min kväll!
Tell the devil I said “hey” when you get back to where you're from
jag är så fruktansvärt lycklig just nu. alla bitar har fallit på plats.
Happy people are beautiful.
måndagar är alltid lika jobbiga. för jag är alltid lika ensam.
men jag ska inte klaga, för jag har haft en fantastisk helg.
självklart blir jag alltid lika lycklig av att Mattias kommer,
men inte nog med det, vem blir inte lycklig av värmen?!
Vi har hunnit träna, äta gott, gå promenader, fika, shoppa,
se på film, träffa David och massa mer.
Och jag måste berätta, David - Mattias kompis, har precis utbildat sig inom hälsa och kost. Så nu behöver han hjälp med marknadsföring så han kan få snurr på allting. Så vi ska samarbeta, han ska hjälpa mig lägga upp ett grymt kost program åt mig (som jag ska följa till punkt och pricka) och jag ska hjälpa honom att markandsföra
honom (t.ex. genom att skriva på facebook "tack för kostprogramet" osv.). Hur bra får det bli?
Så nu håller jag på att skriva kostdagbok, så han vet hur jag äter i dagsläget. Jag skäms verkligen över att visa.. men men, ganska enkelt till en förbättring iaf hehe :) Jag har även tagit "före" bilder, så jag sen lättare ska kunna se resultatet. Det tror jag är viktigt när man gör en sånhär satsning!
Mattias har även lagt upp ett träningsprogram åt mig. Så idag har jag varit på gymmet och tränat bål och ben. Jäklar vad jag kommer bli fit till sommaren!
Funderar förresten på att skapa en träningsblogg..
Där jag lägger upp min träning, vad jag äter samt lite olika tips.
Sen skulle även Mattias skulle kunna hjälpa mig att fixa sponsorer och sånt.
Vad tror ni? Eller ska jag nöja mig med denna blogg?
hjärta er.
på var sin sida har jag dessa. åhh så mycket kärlek så det går inte att beskriva.
och imorgon kommer min man hit. jag längtar så jag spricker.
kommer bli en fantastisk helg! hela familjen samlad! :)
jag skulle göra allt för dessa. Ni är hela min värld!
puss och godnatt från oss!
det är ingen ide att leta där man inte hittar.
idag hände det som inte fick hända. som inte ens borde kunna hända?!
Eftersom jag hade lektioner från 9-16 så lämnade jag hundarna hos vår dagmatte. När jag sen kommer för att hämta dom, är det bara hennes son hemma som säger att "din ena hund har rymt och Angelica är ute och letar efter honom.. "
hmm okej.. jag försöker hålla mig lugn och bestämmer mig för att gå vägen hem och ropa på honom. Samtidigt ringer jag henne för att höra vad som hänt. Tydligen har hon glömt stänga dörren. smart?
Några personer hade sett honom vid sjukhuset (vilket är drygt 1,5 km från henne). jag rusar dit. ingen Bosco.
Angelica ringer och säger att hon hittat Bosco utanför min port. Hon hade försökt fånga in honom, vilken såklart bara resulterade att han stack igen. jag sprang runt och letade för kung och fosterland efter min älskling. Angelica åkte hem?!
Men som tur är hjälte min granne mig! Mötte nämligen honom när jag sprang runt och letade, "har inte du två hundar?! jag såg den ena precis springa över vägen". Så han sprang upp och lämnade sin hund och sen rusade vi runt som galningar. Med tanke på rusningtrafiken som var och med tanke på att jag bor mitt i stan, var jag helt förtvivlad. vi frågade folk om dom sett en lös hund.
han var överallt- men ingenstans. Han var vid MAX, vid skolan, påväg till tågstationen, över vägen och över vägen. jag klarar mig inte utan Bosco. han är mitt allt.
efter jag vet inte hur lång tids letande, hittar vi honom.
jag trodde jag skulle explodera av glädje.
mitt hjärta var hemma igen. bästaste bästaste Bosco.
Ps. han ska iaf ALDRIG tillbaka till henne igen...
One good thing about music, when it hits you, you feel no pain.
