Allt som är värt något i livet är värt att kämpa för.

fy fan vilken morgon. inte direkt en smakstart om man säger så. kommer till jobbet, larmet går igång och jag ska larma av. vad händer? jo min kod fungerar inte. hej panik. ringer Aster typ trettio gånger. inget svar (?!). ringer sofia. inget svar. tiden går. jag får ännu mer panik. vad fan gör man? har inga fler nummer att ringa.

till min räddning hoppar Fabian (som jag jobbar med, men som egentligen inte börjar förrän 12) förbi och vinkar och tjoar. tack och lov. min räddare. dock måste han in till personalrummet för att hitta sin lapp med koden, och då sätter det ordentliga tjutet igång. hej tinitus.

när larmet tillslut är av så börjar jag små skakis att låsa upp alla 8 nöddörrar. Självklart har jag glömt låsa ytterdörren, så alla börjar traska in. när jag gått hela varvet tänds ändå inte lokalen upp för har tydligen missat än (!!) så får gå ett nytt varv. fy fan. sen får jag inte igång musiken heller. så fabbut räddar mig igen.

jaja. vi får väl se vart denna dag tar mig.

Kommentarer
Postat av: Emelie

Fyyy! Vad är en smakstart förresten?

2012-02-19 @ 11:18:52
URL: http://runningmakessense.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0